Sedan vände hon hemåt och jag sprang och vände vid byns brevlådor ytterligare en km bort sen hem. Totalt 6 varav de sprungna sista 4 mördande kilometrar i backar upp och ned (ni vet när nedförsbackarna är så branta att det är jobbigt att bromsa sig nedåt) dessa tog mig 24 sega minuter och 57 sekunder. Pust.
Jag skulle kunna skriva något om vacker natur men... det var mest jobbigt! : ) Middagslaxen smakade dock extra gott sen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar