tisdag 25 oktober 2011

Junk in da trunk


Min rumpa har genomgått en mycket trevlig utveckling. Den har hoppat upp några pinn! Efter graviditeten blev avståndet mellan rumpvecket och knävecket oroande nog allt mindre och jag som inte kände för att lägga pengar på ett Brazilian Butt Lift la min tilltro till träningen.

Nu har hundratals utfall och knäböj tycks ha hjälpt till att flytta all massa lite närmare ryggslutet. Härligt! Mindre, det har den dock inte blivit. Inte det minsta, snarare tvärtom.

Förut trodde jag att allmän fettförlust skulle ge mig den där perfekta lilla jeansrumpan, som två persikor insvepta i denim. Men det enda som händer då jag tappar fett är att det försvinner jämt över hela kroppen, alas, min rumpas storlek i förhållande till resten förblir konstant. Möjligtvis skulle jag kunna bli ägare till en minirumpa om jag skulle acceptera att resten av min kropp bestod av hud lindad runt benknotor. Men det känns inte helt okej. Dessutom tror jag inte det finns någon i vår familj som skulle gilla att min rumpa blev mindre än vad den är nu : )

Men oavsett om ni tycker att jag är fånig eller inte (och jag ÄR fånig) så är min rumpas storlek tidvis fortfarande en öm punkt för mig. Ett faktum som får mig att allt för ofta vända ryggen mot spegeln för att 'kolla läget'. Då brukar jag titta på den här bilden, den får mig alltid att le. Och tänka vad härligt det är att snygga trosor i storlek 42 alltid finns kvar på rean, medan 36:orna är slut.

11 kommentarer:

  1. Din rumpa är jättesnygg! :)

    SvaraRadera
  2. Jag önskar att jag hade mer häck, jobbar hårt för att få så snyggt put på den som du har!

    SvaraRadera
  3. I love your butt! Jag är bred och platt, har hört lagårdsdörr lite för många gånger, och skulle så gärna vilja ha en sån där putig rund sak, killar älskar det, jag älskar det!

    SvaraRadera
  4. Nice:D (jeg tror faktisk jeg opplever det samme om dagen!!)

    Siri

    SvaraRadera
  5. Men varför vill man ha en minirumpa? Min rumpa har alltid varit stor och jag har alltid varit nöjd med det.. Men grattis till rumputvecklingen! :)

    SvaraRadera
  6. du är så underbar! älskar att läsa din blogg, man mår så bra.

    / Louise

    SvaraRadera
  7. Klart att det ska va lite rumpa! Vad ska man annars skaka på när man ska ut och inta dansgolvet!! :)

    SvaraRadera
  8. Näe jag vet hörni, den är inte stor. Men jag upplever den ibland som stor i förhållande till min egen kropp. Och har väl kommit till insikten om att det är kroppen som behöver växa, inte tvärtom. Det är en gammal noja. Fast bilden ovan är ju tagen för att vara smickrande, jag får återkomma med en 'äkta vara'-bild :)

    SvaraRadera
  9. Jag tycker inte att din rumpa är stor? Vart har du fått det ifrån? :P

    Här snackar vi stor, haha:

    http://www.kox.sk/wp-content/uploads/2010/03/bigass41.png

    SvaraRadera
  10. Jennie: Ja du, det är väl gamla nojor som sitter i! Även jag har sådana :) Men tack.

    Louise: Din kommentar log jag åt hela dagen :)

    SvaraRadera
  11. din rumpa är grym :) Men jag förstår verkligen vad du menar, rumpa (och lår) är min akilleshäl med och det kommer nog alltid finnas lite nojjor kring dom - men det blir bättre och bättre hela tiden och det är väl helt enkelt det man får sträva efter, right?

    SvaraRadera