Jepp, det stämmer - en spargris. Eller rättare sagt; din kropp är en spargris.
Vad jag yrar om? Jo, det här är ett tankesätt som jag lever efter och tycker ni ska anamma som hjälper mot ALLT eller INGET-mentaliteten. Brukar du ofta tänka "jahapp nu är dagen/veckan förstörd för att jag åt den där chokladbiten/hoppade över powerwalken", läs vidare; för det här är för dig.
Det första du ska börja med är att sluta mäta din kost och din träning i svart eller vitt, av eller på, lyckad eller misslyckad, utan snarare föreställa dig en mjuk kurva som rör sig upp och ned mellan plus- och minusvärden. Varje liten sak du gör för att förbättra din hälsa är en slant som du slänger i grisen.
Min gris är alltså ganska full just nu. Jag har slängt i mycket deg under sommaren och hösten. Inga stora sedlar men regelbundna insättningar har gett mig ett fint kapital. Och även om jag mår bra av vetskapen att jag hela tiden stoppar i mer i grisen så känner jag mig rätt avslappnad även om jag då och då bränner en hundring (=skippar ett pass eller äter lite crap). Hey, jag är ju rik och man måste ju leva som man känner.
Säg att det skramlar lite om din gris. I höstas så tryckte du ned en femhundring men efter bara några veckor var du där och pillade ut den igen och var tillbaka på noll och två ören. Hur ska du någonsin bli lika rik som jag? Tja inte genom att göra sporadiska stora insättningar och uttag i alla fall. Känner du igen det här:
Du har en hel lång, oplanerad dag framför dig, det är din vilodag från träningen. Du funderar ändå på att ta en 20-minuterspromenad för att du känner för att röra på dig men beslutar dig för att skippa den "så lite motion i sån lugn takt gör varken till eller från". Du käkar en maffig middag med extra allt och när du är påväg att lassa på en andra portion funderar du om du borde avstå, du är ju redan rätt mätt... Men så tänker du "äh, jag har ju redan ätit en stor portion, den här sleven också gör varken till eller från".
Men där har du fel. Eller, du har rätt. Men ändå fel! För EN slev eller EN promenad gör ingen skillnad men de här tillfällena - där du har chansen att välja - dyker upp i ditt liv hela tiden, i hundratal. Och det handlar om att du beslutar dig för att du är en person som faktiskt gör det rätta valet varje gång även fast det vid just det tillfället teoretiskt sätt inte spelar någon roll, ja då är du även en person som gör det valet vid tillfälle 2,3 och 285.
Det är lite som man får tänka då man går och röstar, om ni förstår parallellen?
Jag lovar er, det är det här tankesättet som verkligen gjort skillnad för min form. Varje dag dyker det upp tillfällen då en liten röst i huvudet säger - "vänta nu, du kan ju lika gärna ta trapporna" eller "stopp, vill du verkligen ha den där kakan eller är du egentligen bara hungrig?".
Så gå och rösta. Nä, gå och släng i en krona i grisen menar jag. För du är en sån person, eller hur?
sjukt bra inlägg, känner igen mig som fan - men har nu ändrat mig och det gör skillnad.
SvaraRaderaSå rätt och så bra skrivet! Mitt motto nu för tiden är att varje dag räknas... och pengarna rasslar in i min gris med. ;-)
SvaraRadera/Hanna
Fan vad awesome, hade en liten dipp idag då det slank ner lite för mycket pepparkaksdeg och jag tänkte på det här, "Nu är inte allt förstört, upp på hästen imorgon igen och gör nya bra val".
SvaraRaderaKlok som en bok ;)
SvaraRaderaSlänger in några kronor. Armhävningar och plankor innan sängen.. Gonatt! Tack för inlägget :)
SvaraRaderaHell to the yeah, Elbe levererar som vanligt!!
SvaraRaderaJag har rätt nyligen börjat få fason på det här tänket. Nog har det varit mycket färre "allt"-dagar lately men ändå frekvent förekommande. Sakta men säkert har jag börjat fatta att man kan ha BLANDADE dagar, det behöver inte vara frosseri från morgon till kväll...
Ytterligare tunga på vågen var när jag började kryssa enligt ditt kalendertips. Du vet, gröna kryss för bra måltider, röd kryss för mindre bra. Då blev det så himla tydligt plötsligt att visst blev det två röda kryss (säg, Burger king-middag och lördagsgodis)men också tre gröna (gröt-frukost, sallads-lunch, kvarg-mellis). Jag fyller min spargris med gröna kryss :-)
Sådär som du beskrev den som tog en till portion har jag känt mig sen jag var liten, men NU är de slut med det.
SvaraRaderaMan får stanna upp och ifrågasätta sig själv om man verkligen behöver den där kakan. Allt sitter i huvudet och det är DU som bestämmer om de här ska bli en bra eller dålig dag:).
Tack för en blogg som inspirerar!
Mycket bra tänkt och skrivet! Jag försöker så gott jag kan klämma in korta pass lite här och där i mån av möjlighet. Okej igår blev det totalvila, men då har jag ju några fler pass på lut idag istället.
SvaraRaderaAngående vad man stoppar i sig brukar jag tänka på min kropp som att den inte är en soppåse. Varför sätta i sig massa skit som bara gör dåligt för kroppen (okej ibland ska man ju sätta i sig sånt också!) men sådär varje dag kan jag inte sätta i mig nåt som jag vet att är dåligt för då skulle min kropp lika gärna kunna vara en soppåse och det är den inte. Yrt resonemang men kanske ni förstår min tanke?
Lika klok som alltid! :)
SvaraRaderaRiktigt bra & vettigt inlägg!
SvaraRaderaKanonbra :) tack för alla kloka ord! Men jag försöker faktiskt låta bli att tänka så mycket på vad jag stoppar i mig. Jag orkar inte ha ångest över varje liten skräpsak som slinker ner. Hellre halvbra mat och ett pass på gymmet än trycka i sig en flottig pizza och slappa i soffan.. eller? :)
SvaraRaderaÅh gud, det där är så jag. Allt eller inget, och det är något jag vill komma ifrån. Min älskade sambo har ett helt problemfritt förhållande till mat. Han äter det han är sugen på, när han är sugen på det. Ibland blir det oskrokar på en måndag, ibland blir det en sallad till middag, ibland blir det en godispåse, ibland blir det en stor portion, ibland en liten.
SvaraRaderaSå var det en gång i tiden för mig, men det var länge sedan nu. Nu är varje måltid "bra" (=inga kolkydrater, en liten portion, få kcal) eller "dålig" (=i stort sett bara kolhydrater, massa snabb energi, gärna socker, fett och salt i kombination). Och visst, äter jag minsta lilla som inte var med i planen, då är dagen förstörd och jag kan lika gärna svulla.
Har precis ätit min lunchlåda, en liten portion köttgryta med squash (250 kcal). Efteråt kom en kolega och ville att jag skulle testa ett nytt hårdbröd som hon hade köpt. Hade inte hjärta att tacka nej, så jag tog en sticka (det var ett delikatesshårdbröd, så dom kommer inte i så stora bitar). Vad kan det vara? 20 g kanske? Dvs knappt 100 kcal. Inte ens smör var det på den.
Nu känner jag att hela dagen är körd, att jag lika gärna kan gå och plundra pepparkaksburken. Detta trots att jag åt en frukost på 180 kcal och sprang 8 km + körde styrketräning armar imorse. Så nu försöker jag intala mig själv att lite kolhydrater bara var bra för min kropp, och att det var gott, jag njöt, så är det bra så.
Jag är ledsen att jag skrev så långt, men det är bara så skönt att få lätta på hjärtat. Jag vågar inte berätta det här för någon i min närhet, för dom har redan flaggat för ätstörningar och jag hör ju själv hur sjukt det låter. Ändå kan jag inte släppa kontrollen. Du är så klok och verkar så himla vettig, därför är det extra skönt att berätta för just dig.
Sofie! STOR kram till dig! Självklart gjorde knäckebrödet dig minst sagt gott, det kan kanske vara bra att höra det från någon annan. Jag har skrivit det förut, de är inte de där småsakerna som gör något utan när du 'ger upp' och går och sätter i dig mängder av tröstmat. Och några sådana tillfällen är heller inte så farligt i det långa loppet.
SvaraRaderaDu, 180 kalorier till frukost låter dessutom som bäddat för att sakta ned ämnesomsättningen, det vill du väl inte? Det är i princip omöjligt att lägga på sig av frukosten, den använder ju du hela dagen. Plus att jag inte skulle köra styrka i samband med ett så långt löppass utan att äta massor både före och efter. Nä, ät frukost som en kung, lunch som en prins och middag som en tiggare är ett bra uttryck. Då jag formtoppade låg jag alltid på 250-300 kalorier till frukost, annars visste jag att jag skulle tappa muskelmassa och bli alldeles dallrig. Det kan du börja med att skrämma ditt ätstörningjag med.
Men oftast brukar det ju vara andra saker i livet som är jobbiga då man strular till det med maten, kanske något att ta tag i? KRAM Elbe
Du tar upp så bra saker .. Är detta ett kvinnoproblem tro ?? I mitt fall är det "antingen/eller, på/av .. ska det va/ så ska det va"!! Oavsett om det gäller mat, träning, shopping, städning .. ja det mesta i mitt liv! =/
SvaraRaderaJag håller med dig till 100%!
SvaraRaderaElbe; stort tack för dittt svar! För att du tar dig tid, för att du engagerar dig och för att du inte dömer.
SvaraRaderaNu har jag en fråga till dig. Jag skulle bli jätteglad om du tog dig tid att svara, men jag förstår om du inte hinner/vill.
Enligt uppladdningen.nu (som jag har hört ska vara tillförlitlig) ska jag ha ett ungefärligt kaloribehov på 2800 kcal/dag. Låter högt tycker jag, men kanske blir det så med tanke på att jag springer 7 km-1 mil, styrketränar minst en halvtimme, går 1 h skogspromenad och rider 1 h om dagen.
Jag har gått ner närmare 10 kg nu, och gjort det genom att äta väldigt lite på vardagarna och väldigt mycket på helgerna. Det har ur viktminskningssynpunkt fungerat alldeles förträffligt, men inte lika bra när det gäller välmående. Yrsel och svaghet på vardagarna, svullen, slö och ont i magen på helgen.
Nu vill jag jämna ut det, men då till frågan. Vad tror du är ett lagom kcalintag? Jag är 159 lång och vill nu gå ner från 55 kg (vägde som minst 52,6) till 50 kg. Tror du att det bästa är att ligga på ett jämt kaloriintag, eller att variera för att "chocka" kroppen och därmed höja ämnesomsättningen?
Vore supertacksam för svar, kram!
Snubblade över detta inlägg och måste säga att jag är väldigt glad för det. Så himla bra och tänkvärt! Du sätter huvudet på spiken :)
SvaraRadera