lördag 31 maj 2014

Matta.

You guys. Jag behöver verkligen skaffa en träningsmatta för hemmabruk. Trött på ihopvikta filtar som halkar och inte hanterar svett så bra. Kan inte tänka mig att det är så stora skillnader mellan dåliga och bra produkter i det här segmentet (det är en matta liksom, vad kan vara dåligt...?) så jag behöver en som 1. Inte är asadyr 2. Inte behöver skickas från långtbortistan och tar tre veckor på sig att anlända 3. Är totally cute. Eller, i alla fall inte ful eftersom den nog kommer stå framme i ett hörn rätt ofta. Och 4... hm, kan inte koncentrera mig, någons bebis skriker i bakgrunden.

Vänta, det är ju min bebis. Återkommer. Inkom gärna med tips på ovan under tiden <3

Bjud inte hem en allergiker

Dricker kaffe och läser Elle hemma i svärisarnas soffa. De rapporterar från Nicole Richies tjejmiddag men receptet kan nog ha gjorts om lite...

Himla fint

Lyssnade på Spotify för första gången på länge (lyssnar mest på podcasts) och bläddrade igenom mina springlistor. Och insåg att flera hundra prenumererar på dem! Är det ni eller!? Blev lite glad, nu när jag (ännu) inte kan springa, att ni är ute och rastar listorna åt mig liksom.

Den här är faktiskt rackarns bra. Och den här också. Och just ja, den här!

Och just ja, om ni springer till dem är det viktigt att spela dem i ordning så att man verkligen slutar med härligt ostiga Meatloaf på den första, gärna att ni står vid starten av en lång, seg backe när pianot slår an. Och att ni börjar med studsiga Kids in America på den andra listan och då gäller det att gå i rask takt tills beatet börjar vid exakt 0.27 då man tar rundans första springsteg. Och om jag ska säga något om den tredje listan så är det nästan oundvikligt att börja spring-dansa lite till låt nr 4, I am a volcano (särskilt vid 2.50) så det kan vara bra att undvika folkmassor. Just sayin.

fredag 30 maj 2014

Du vet inte vad du behöver

Det gäller att skilja på när kroppen är trött, och när det är huvudet som är det. Om det är det senare som är fallet, kan man gå ut. Och så blir allt mycket bättre, klarare, skönare.

Har haft en bra dag, inga moln på himelen, men behövde ändå rensa skallen efter kvällen. En fullständigt korrekt återgiven redogörelse:

Grillmiddagen, sex vuxna och sex barn 0-4 år gamla. Det regnar så vi får vara inne. Hundra maträtter kan man få äta, barnen kan  bara tänka sig äta en - korv. Men korven blir sen. Korven hamnar på marken. Korven blir aldrig klar. Grillen har slocknat. Grillen är våt. Grillen är för varm. Maten är bränd. Vi fläktar grillen. All mat har aska på sig. Alla måste börja äta någon gång. Alla äter med barn i knäet. Alla äter olika tider. Men vänta, vem passar grillen? Barnen fäktas med spetsiga grillspett. Barnen springer överallt och är i vägen. Barnen slutar springa. Men vänta, var är barnen? Pinnbrödet är bränt. Halloumin är grå av aska. Barnen vill inte dricka. Barnen vill inte kissa. Barnen vill kissa samtidigt. På samma toa. Barnen vill inte sova. Barnen har bajs i blöjan. Barnen har saker i munnen de inte ska ha där. Stora bebisen vill ha minsta bebisens napp. Ena fyraåringen vill ha andra fyraåringens korv. Ingen fyraåring vill plötsligt ha korv. Alla barnen är mätta. Alla barnen vill ha glass. Alla vuxna vill ha kaffe. Alla barn behöver sova. Alla går hem.

Och ändå, vid hemgång, precis som i en sketch, lättat: "jamen det gick ju bra det här!". För så känner man, det är faktiskt ingen bittertorr ironi bakom det där som jag trodde IJFB*, det är himla trevligt. Fast man blir lite trött.

P.S. Maten var asgod. För jag hade lagat allt. Tog inga foton men ska ge er recept sen. D.S.

*innan jag fick barn

Festpepp

Vädret mindre bra för grillbjudning idag, ja. Men det vägs upp att att festfixa tillsammans med gulligt hyperpeppad storaåring <3 Här lagas mat så det står härliga till!

Saker jag ätit på sistone.

På tallrikarna bland annat: En himla massa köttfärsbiffar med fetaost och soltorkade tomater (pga storkoket). Sojabönor. Ris. Broccoli med valnötter. Mozzarella. Ajvar. Tacosås. Kvarg. Blandade bönor. Kalkon. Babyspenat. Rester (köttbullar och ugnsstekt falukorv). Koriander. Oftast olivolja + hallonbalsamico.

Plankan, fortsättning

Vi fortsätter snacket om plankan. Emma skrev så bra, så jag citerar dig Emma:


Hej! Det går inte att generalisera så. Plankan kan vara en väldigt dålig övning, exempelvis om du har magmuskeldelning (diastas) och inte kan aktivera transversus ordentligt eller är allmänt svag i bålen och har dålig kontroll på ryggen. Det kan likaså vara en bra övning, om du inte har en stor delning och har god kontroll på djup magmuskulatur. Det har blivit lite av två läger här och mycket av detta kom när Katarina Woxnerud/ Mammamageappen uttalade sig att plankan är en tung och dålig övning för kvinnor med diastas. Det betyder INTE att det är en dålig övning för samtliga. Man måste titta på den egna kontrollen, udnersöka magen och se hur man aktiverar för att uttala sig. Jag skulle absolut hävda att dynamiska plankor kan vara bättre än situps eller andra tunga koncentriska övningar för magen. Däremot är jag mot att stå statiskt i maxtid i planka, eftersom man då ofta tappar kontrollen. Bättre att stegra med svårigheter i att aktivera andra muskelgrupper/ röra andra kroppsdelar samtidigt som man kontrollerar magen. Det är inte heller så att man kopplar ur stabilsierande muskulatur bara för att man aktiverar ytlig, utan detta sker tillsammans och det är det optimala. Efter en graviditet kan dock stabiliserande muskulatur vara svår att få kontakt med och hitta och det är framför allt detta man behöver träna på så att den ytliga inte tar över helt och hållet i tyngre övningar = större risker för ryggproblem och ger dragning i linea alba, alltså delningen kan få en försämrad läkning. Mvh sjukgymnast som arbetar i området

Angående vad hen som jag pratade med föreslog för alternativa övningar - tja, vi kom inte så långt tyvärr. Fick visst några förslag men de var sådana jag kände igen från MammaMage-appen, och sådana som jag räknar mer som rehab-övningar än som träning, om ni förstår?

torsdag 29 maj 2014

Fått för mig

Har tänkt på Pilates en del på senaste. Att jag skulle vilja köra lite sånt, hemma mellan varven. Vet inte riktigt vad jag fått det ifrån, det blåser väl inspirationsvindar i mina feeds antar jag, något här och där som sår frön hos mig. Känns ganska långt ifrån den träning jag brukar hålla på med. Fast kanske inte; någon beskrev det som styrketräningsyoga och det låter ju som jag.

Sugen, helt enkelt. Någon som har en bra video att länka till?

Egentligen skulle jag lätt kunna träna samma pass hemma

Lång kväll, seg natt och stressig morgon men till slut kom vi ändå iväg till mammaträningen, Kvisten och jag. Varför känns det alltid som två föräldrar på två barn är färre än en förälder på ett? Och då är ju ändå storaåringen den lättaste per se.

Tyvärr fortsatte kaoset på plats, sovande minstingen råkade vakna alldeles för tidigt och gillade inte alls att befinna sig mitt i ett gympapass. Det fick bli lite snabbträning, knäböj med liten bebis och pussarmhävningar innan jag kände mig grym och la lillis i vagnen där hen hörde hemma och kunde slockna direkt. Lite träning blev det allt, samt ett par km promenad.

Kände mig väldigt fräsigt och färgglatt träningsklädd iaf... eller som en vis kvinna alltid brukade säga; det spelar ingen roll om du tränar eller inte, bara du är på plats på gymmet och ser snygg ut. Skoja.

onsdag 28 maj 2014

Plankan passé?

Pratade magträning med en kunnig person igår. Och fick känna mig ganska så rejält bitchslapped... Jag berättade att jag var halvvägs igenom MammaMage-appen och sen tänkte jag väl börja med plankor i lutning så smått då jag känner mig stark i magen och musklerna har gått ihop ordentligt.
"Nej, nej, nej!" sa hen och ifrågasatte varför jag någonsin ville göra plankan, att det var en farlig övning som innebar allt för stor påfrestning på magen, tarmarna kan ramla ut och hejkomochhjälp.

Jag påpekade att jag kört den mycket förut och känner min kropp och skulle förstås ta det lugnt och anpassa belastningen men det fick jag inget gehör för.

"Vad är ditt syfte med att göra plankan? Har du inget specifikt syfte så är det helt onödigt, det finns mycket bättre magövningar!".

Detta är alltså en person vars kunskap om magträning efter förlossning jag värderar högt så... jag får väl tänka om, helt enkelt.

Men... inga plankor? WTF?

tisdag 27 maj 2014

Zzzz

Ibland orkar en inte så mycket annat än att ligga i soffan. Tugga i sig köpesallad (alla affärer har ju plockdiskar nuförtiden, man kan komma undan med en supermåltid för 30-40 kronor!) och surfa efter nya kuddfodral.

Jag får sova hyfsat om nätterna och har rätt lugna dagar men ibland är det ändå så... dränerande, att ha två barn. Och när de väl sover kommer man plötsligt ihåg att man har även en kille. Som i sin tur också bara orkar sitta i soffan framför sin skärm. Nä, imorgon nya tag.

Fördelarna blir allt tydligare

Jag är svinbra på att köra stenhårda, korta perioder av tuff träning och perfekt kost (tänk tidigare formtoppning) och får ofta bra resultat. Vad som är svårare, är längre satsningar, med ändå tydliga mål. Som nu. Tre månader, till att börja med. Ett år tar det nog totalt att komma tillbaka till samma nivå av vältränad men vi börjar med dessa tre. Jag skulle ju kunna (och nu är det nog min stress över andras eventuella åsikter som hetsar i bakhuvudet) "bara ät nyttigt och träna regelbundet", utan att behöva ha ganska så tydliga upplägg eller mål. "Då återvänder ju kroppen automatiskt till sin forna form, styrka och kondition". Det känns ju mer fiiiint liksom. Att inte bry sig. Fast... jag bryr mig ju. Måste ha mål, delmål och tanke bakom. För att orka. Sure, hur jag äter och tränar nu känns rätt normalt och absolut inte som någon avancerad formtoppning men det är ändå rejält ovant jämfört med det liv jag levt halvåret/året innan. Det ÄR svårt att ta sig tillbaka. Och det ÄR en förändring som ska till. Just nu orkar jag inte ens göra armhävningar på knäna, Jag blir andfådd hemskt lätt och mitt BMI och mitt midjemått håller precis på att kvala in tillbaka på hälsosamt territorium.

Men vad jag ville komma till, med rubriken, är att jag njuter av fördelarna med ett sådant ändå löst och ledigt upplägg. Visst, det tar tid, jag kommer inte fixa pullups eller sporta magrutor nästa vecka, men jag är så mycket mer avslappnad med det faktum att jag inte får till ett träningspass här eller där fast jag tänkt det, och att det inte gör något då kosten inte blir som jag tänkt. Det är luuugnt liksom. På fredag ska vi ha några vänner över på grillning av modell BYOM (bring your own meat - eller ja, vad man nu vill grilla - och vi fixar resten). Och jag ska precis grotta ned mig i jakten på recept på alla urhärliga tillbehör vi ska servera. Tänker då inte på att det kommer bli problematiskt som jag brukar tänka. Jag fixar det som känns gott, helt enkelt. Klurar mindre på nyttighetsgrad. Äter det jag vill ha. Det jämnar ut sig.

måndag 26 maj 2014

Ett... ett igen... ett igen



Så tycker jag man ska räkna, när det kommer till träningspass. Totalfokus på att bara få det pass som ligger närmast framåt i tiden gjort. Ett pass ska jag genomföra, det är på torsdag och då ska det bli av. Sen tar man nästa. Beta av dem bara. Då blir de snabbt fler.


Igår var jag som sagt på gymmet och valde kanske lite otippat att köra intervaller på ellipsmaskin. Men det är så att konditionsträning, är det som jag tycker är svårast att köra hemma. Styrketräning med eller utan redskap (har ju kettlebells) fixar jag lätt. Kondition däremot, svårare. För jag kan nämligen inte springa eller hoppa så här tidigt efter förlossningen. Det GÅR ju, (kan dansa tex!) men ack så mycket roligare så här - med mitt ultimata "oj så mycket oerhört distraherande räkning och timande och ändrande av motstånd att vips har en halvtimme gått utan att jag fattat det"-pass. Älskade intervallpyramiden. TRY IT! Och lova att rapportera om vad ni tyckte.

Sen körde jag MammaMage-appen. Men hörni, ni som kör den - det här blixtlåset - jag tycker det är oerhört svårt att inte spänna rumpan, hur ska man tolka det egentligen? Alltså jag spänner-spänner inte per se men för att knipa där bak kan man ju inte vara helt avslappnad där ändå... eller?



Dagens bonus: börjar komma i mina träningsshorts igen. Hepp!

söndag 25 maj 2014

"kroppen är fantastisk!"

"Elbe", sa en kompis till mig häromveckan. "Jag tycker en grej är så jobbig". 
"Vadå?" Frågade jag.

"Jo," sa hon, "Jag har följt en rad gravida bloggare nu under min egen graviditet, och samtliga har typ en vecka efter förlossningen lagt upp en bild på sig själva och sina kroppar som man aldrig kan tro genomgått en förlossning. Den ena magen plattare än den andra. Och så skriver de alltid 'kroppen är fantastisk!' Jag känner inte igen mig alls. Jag tränar regelbundet och har inte ens fyllt 30, men min kropp efter förlossningen - asså jag ser ut som en j*vla tågolycka!"

"Skrev jag så? När jag skrev om min mage...?" frågade jag nervöst och försökte komma ihåg hur jag formulerade mig i det här inlägget, karaktärstroget skuldkännande.

"Nej, nej, sluta med att jämt ta åt dig" svarade hon. "Visst, du tillhör ju onekligen de som slipper frågor om när barnet kommer tre månader post partum men du hymlar i alla fall inte lika mycket med vad det egentliga budskapet är" förklarade min kompis.

"Som är...?"

"Titta jag vill visa upp min mage för jag är nöjd med hur snabbt den blivit platt."

"Ehh..." sa jag, "det var väl inte riktigt så jag menade..."

"Nu tar du åt dig i onödan igen" suckade hon. "Fast... du la ju faktiskt upp en rätt smickrande bild i allafall, trots att magen putade lite".

"Jo... det har du väl rätt i", sa jag. "Man vill ju alltid visa upp sin bästa sida. Men jag upplevde faktiskt min bild som ganska blottande och osmickrande, även om jag förstår att den kanske inte sågs så av andra. Och sen vill jag tro att jag skulle lagt upp en bild även fast min mage putat tre gånger mer. Du kan väl inte klandra den mänskliga naturen för att söka uppskattning."

"Nä", sa hon, "det är inte bilderna det handlar om, det är mest den där fåniga meningen. Med en aura av väckelsemöte. Kroppen är ju fantastisk, särskilt det där med att den kan lyckas bygga och föda ett barn. Fast måste man göra det till att handla om just hur snabbt magen drar ihop sig?! Då blir det ju som att de kroppar som gillar att fortsätta se lite mysgravida ut ett halvår efter leverans, typ som min, går emot naturens lagar."

Håller ni med min kompis?

Mors dag

...den inledde vi med si sådär tre timmars sovmorgon. Frukost med bland annat smoothie på mandelmjölk, blåbär och äpple. Nu sover ett barn och ett annat är på lekdejt och jag serveras just kaffe med varm mjölk på terrassen, ska grotta ned i mig i bloggar och tidningar, nyheter och oviktigheter. Och sen ska mor åka och träna alldeles ifred!

Är förresten pånyttförälskad i mina headband curls nu till sommaren då håret bara frizzar. Bästa frisyren för segtrötta mammalediga och även på träningen. Blött hår, upp med det och snurra runt, färdig & fabulous gudinnefrisyr. Kör ibland bara halva håret som nedan. Dagen efter eller på kvällen: veckla ut och låt lockarna flöda.


lördag 24 maj 2014

Sommarlunch

Biffar med fetaost och soltorkade tomater, broccoli, olivolja, valnötter, babyspenat, koriander, paprika, ajvar, kvarg/chevresås, hallonbalsamico. Vitaminbomb!

Nu skulle man av tallriken att döma kunna tro att jag går på någon slags LCHF-diet. Men så är det verkligen inte. Det är bara så att, tja, jag älskar inte så många vanligt förekommande lunchkolisar att jag skulle lägga dem på tallriken fast jag inte var sugen bara för näringsbalansens skull. Och äter man dessutom ett antal hembakta havregryn och banan-stinna kakor till lördagsfikat går det ingen nöd på en carb-wise, tänker jag.

fredag 23 maj 2014

Dagen i bilder.

Jag vaknade till den fredag då jag är ledig med både Kotten och Kvisten. Den såg ut så här.
Vi bestämde oss, dagen till ära, att plantera om den solros som Kotten fått med sig hem från föris i ett halvt mjölkpaket.

Sen kallade 1,6 kilo köttfärs i kylen som höll på att gå ut på vår uppmärksamhet. Det blev biffar med fetaost och soltorkade tomater för ett helt kompani. 

Sen åt vi lunch.



Efter lunchen hängde/lekte vi på terrassen tills vi fick kryp i benen.
Vi bestämde oss för att gå till stan och jag gjorde mig lite fredagsfin. I stan röstade jag, vi hängde på bibblan och Kotten sprang ifrån mig på Willys. Hittade hen surandes utanför efter 20 minuter och påkallad personal. Lite skakigt. Då gick vi hem. 

Jag öppnade bloggpaketet från Loppi. Mycket kul grejor. 


Mr kom hem och jag bjöd på smarrig middag på terrassen. OBS. Kotten åt inte detta utan makaroner. Jag drack ett glas vitt vin <3 Eller tja, ett halvt snarare. Ungefär vad jag kommer ihåg/vill/tål att dricka just nu.



Kotten somnade tidigt, Kvisten hängde med oss och somnade sent, och vinet byttes ut mot detta (ett typiskt bordsstilleben i ett småbarnshem).

Jag avslutade dagen med tacksamhet och att titta på den här lappen som kom hem från föris igår. Mitt barn känner mig väl.
 

torsdag 22 maj 2014

Lite trött nu.

När ens bebis, som i princip alltid är solen själv, får ett okaraktäristiskt tröttohungrig-bryt och vrålskriker hysteriskt utan slut kan det vara jobbigt. Om detta sker på gångvägen hem till lilla bostadsområdet från ett evenemang som princip alla grannar varit på och dessa därför passerar ens ekipage - då kan det bli mycket svettrinn ned för ryggen och sammanbitna tänder. Måste hävas genast, letar upp mys-tv, kokar te och rostar mackorna från igår. Pust....

Lite kul ska en väl få ha

Klickade hem en Blogbag från Loppi.se, såg ut att vara en hel del skoj, återkommer om detta. Nästa gång är det ekoprodukter också, tummen upp.

Nedslag: 8.45

Bakade igår, glutenfria bovetefrallor med pumpakärnor och aprikoser (recept härifrån), så det blev lyxfrukost. Annars håller jag mig oftast till äggröra på knäcke, ibland smoothie. Och den älskade javan förstås! Vanemänniska. Kvisten sover (alltid samma tid, går att ställa klockan efter).

Idag är jag frisk (det är en 12-timmarsmagsjuka denna, alla i familjen har haft den nu) så det blir Strong Mama igen. Det har inte gått 48 timmar nej, skjut mig, men 1,5 dygn iaf... Ska försöka gå två gånger i veckan, så slipper jag lägga så mycket tid på att fundera ut mina egna träningspass här hemma - någon annan gör jobbet åt mig. Plus det sociala och att man kommer ut förstås. 2km fram och tillbaka till gymmet så lite vardagsmotion blir det också!

onsdag 21 maj 2014

Magsjuk!

I fredags natt blev Kotten dålig, i söndags var det Mr och inatt jag som sprang upp... Det går på förskolan så inte så förvånande. Hemskt. Har i allafall sovit 11 timmar nu i sträck (med några uppvak) medan jourhavande tagit barnen och hoppas det värsta är över. Det som stör mig mest är faktiskt att behöva frångå mina sköna mammaledighetsrutiner, det vackra vädret kallar till promenad :-(

tisdag 20 maj 2014

Eats & treats

Som sagt är målet just nu att försöka hitta tillbaka till normalen, med kosten, för mig. Det blev ju tidvis väldigt märklig mat under graviditeten, ibland kunde jag bara äta EN sak. Ibland på grund av att det var det enda jag kunde tänka mig att äta utan att må illa, ibland på grund av att jag var toksugen på det. Åt på slutet väldigt ofta torskgryta till lunch. Låter det inte så konstigt? Ah, kanske ska nämna att det var sån här torskgryta. Mmm, precis. Snälla bli inte allt för förfärade. Jag skäms... Dessutom blev det en hel del chipsodipp-middagar. Älskar chirre me dirre. Men så vida man inte står och friterar och rör ihop kryddor för egen maskin (orka...) är det en ganska läskig bomb av tillsatser och transfetter, inte favoritnäring för foster kanske. Men låt oss gå vidare.

Nu äter jag vad bordsgrannen på lunchen skulle kalla hälsokrubb, men med lite fina avsteg här och där. Kladdkaka på kusinbarnets kalas, ett glas vin och en påse smågodis i fredags.

För övrigt nedan; så ser 100g smågodis ut för de som undrar. Eller inte ens 100 tror jag - undertecknad har nog ätit upp några bitar innan bilden togs. Jag sa till Mr, "jag köper 100g för där tror jag min 'slutar äta för att det är gott'-gräns går". Ni vet då bitarna bara fortsätter vandra från handen till munnen av sig själva... egentligen tycker jag smågodis är godast då det ligger i skåpet och man nallar en bit då och då i smyg i väntan på kvällen och sovande barn ;) Det kändes faktiskt som mycket då jag åt det och var supernöjd och tillfredsställd efteråt - nästa gång köper jag lite mindre. Men köper, det ska jag. För jag gillar ju godis. Och vin. Mmm vin....

Livet är för kort...

...för dåligt kaffe, kan jag tycka. Särskilt om man har småbarn och ofta är... lite trött, så att säga. Hemma har vi dels en kapselmaskin (gillar smakerna ganska mycket, vi har en Löfbergs, men det blir inte tillräckligt varmt), en kaffebryggare (godast men för omständigt) och pulverkaffe (inte så himla gott men tidsbesparande. Inget optimalt, alltså.

Så mycket kaffe som jag dricker borde jag dricka godare kaffe, dags att commita! Några tips?

måndag 19 maj 2014

Lunch

Lite plock och rester som fanns i kylen, svårare behöver det inte vara (säger hon hurtigt!) Kalkonskivor, sojabönor, bulgur, tomater, broccoli och en gegga på kvarg, chevre och honung.

Planerar inte exakt vad jag äter, men håller lite koll måste jag medge, på energimängd, näringsämnesfördelning och sånt. Mest för att jag är en sån statistiknörd. Är det inte otroligt kul att mäta och räkna på allt...? Går att tillämpa på det mesta i livet.

SATS Strong mama

Seg imorse även om vi tog en extra tupplur på förmiddagen. Men tog mig iväg ändå, high five på den!

Med Kotten gick jag ofta på SATS koncept SatsBaby där man gympar framför och med sin bebis, Strong Mama är en helt annat grej. Alla bebbar ligger på mattor i mitten medan mammorna kör cirkelträning i en - just det - cirkel runt om. Kvisten ba' "hallå mamma var är du?" så jag fuskade lite och körde vissa stationer framför hens matta istället. Föredrar ögonkontakten. Annars, inget fel på den klassen och en kompetent instruktör som var mån om att vi alla oavsett förutsättningar gjorde rätt. Min bebbe var den minsta (två månader snart) medan de äldsta verkade vara uppåt halvåret. Vissa hade lämnat in sina barn på miniSATS också.

söndag 18 maj 2014

Bryt det

Tänkte stävja den här kvällens eventuellt dåliga humör med en PW. Kanske slår jag på stort och går upp och ned för en backe här i närheten bara, istället för att bara gå runt. Lite jobbigare, lite mer endorfiner liksom.

Test

Bloggens utseende kommer va lite uppfuckat ett tag nu. Så ni vet, testar grejer.

lördag 17 maj 2014

Jaaaaaaha.

Blev ytterligare förbannad av min sködkörtelsituation då jag de senaste dagarna känt mig arg och nedstämd och tänkte att "Nu jäklar börjar jag få brist igen bara för att de inte kan återkomma om rätt dos någon gång!".

Idag har jag dessutom varit extra irriterad då jag haft konstigt ont i magen, känt mig uppsvullen och blev förvånad då jag såg + på vågen. Har iofs varit väldigt godissugen för första gången på länge. Konstigt tyckte jag. Tills jag knackade mig själv i huvudet och sa, "vänta nu..." Finns kanske något annat som de där symptomen pekar på. Något som varit frånvarande i si så där ett år men normalt dyker upp varje månad. Åhå.

Luncher och middagar på senaste.








Foglossning 2.0

Svarar på din fråga direkt Liza, för sånt där är ju himla viktigt. Tyvärr beror det helt på om mitt svar kan hjälpa dig...

"Jag är desperat efter ett inlägg om allt du kan om foglossning. Jag har sökt igenom hela internet efter övningar men hittar bara typ "pressa ryggen mot golvet" och "dra in naveln". Mest rekommenderas vila. Jag är övertygad om att det finns saker man kan göra, och jag vet att du har nämnt att om du inte gör dina övningar så kommer foglossningen, så, vad för övningar??? Hade ett helvete med foglossning under min första graviditet från vecka 17, och nu är det dags igen. Vill inte bli fånge i en smärta och handikappad kropp igen, so please help."

Förra graviditeten hade jag som bekant riktigt jobbig foglossning, i 1-1,5 månad. Då jag väl fått den, så skulle jag säga att jag var i lite av ett annat läge än nu, då jag jobbat för att förebygga den. Då fick jag också höra att man mest kunde gilla läget, köpa stödbälte och sluta gå i trappor. Jag kunde då inte gärna börja med tung styrketräning men det jag gjorde, var att cykla på träningscykeln på gymmet, lite i lugn takt ganska många dagar i veckan, och då släppte det. Vilket i alla fall förvånade min barnmorska.

Den här gången däremot, så har jag styrketränat på ett helt annat sätt både innan och under graviditeten. Inte bara med syftet att förebygga foglossningen förstås, men det har ju certainly helped. Tung styrka, mycket fokus på ben, rygg och höfter och att få dem att lira ihop (oj vad jag har jobbat på att göra en korrekt knäböj) har gjort mig som starkast på just de punkter där foglossningen slår till. Jag byggde helt enkelt upp en vadderande muskelkorsett runt utsatta ligament och leder. Sen vet jag inte om jag har vetenskapligt stöd för att det funkar - det får någon utbildad uttala sig om - jag vet bara att jag inte haft i princip någon foglossning den här graviditeten jämfört med den förra. Och att det utvecklar sig åt det hållet istället för motsatt, är tydligt hyfsat ovanligt.

Nu vet jag ju inte hur pass gravid du är, eller om du ens är gravid eller ska försöka bli det...? Om det sistnämnda stämmer, skulle jag satsa på att bli kompis med stången och de tunga vikterna snarast och fokusera på basövningar, god form och bra rörlighet i lederna. Om du redan är preggo så skippa kanske tunga stången men styrketräna absolut och så får vi hoppas på det bästa. Och om den slår till kan ju cykelknepet alltid vara värt att prova... Lycka till!

fredag 16 maj 2014

torsdag 15 maj 2014

Så arg just nu

Fick hem brev från vårdcentralen angående mitt senaste sköldkörtelprov, 10 dagar efter besök (hur svårt ska det va att ringa, efter någon dag?!) "Vill meddela att proverna var normala". Jaha, och? Det fattas ju i brevet den allra viktigaste informationen: nämligen hur mycket Levaxin ska jag äta från och med nu. Den information jag gick dit för att få! För sluta ska jag knappast, som läkaren då kanske menar med brevet (?) - proverna är ju normala av en orsak; att jag ätit medicin. Tyvärr i lite varierande dos som jag skrev tidigare men detta var ju bara för att jag fick vänta så länge på läkartid och var osäker :/ Sen jag tog provet för tio dagar sen har jag inte ätit Levaxin alls i
väntan på att veta rätt dos. Och de senaste dagarna har jag börjat känna av symptom på det, läskigt. Får väl börja självdosera tills jag får hjälp har ju gamla burkar med lägre doser kvar hemma. Grr...

Vad vill ni läsa om?

Tack för den fina responsen. Nu då jag skriver igen; vad vill ni läsa om?

onsdag 14 maj 2014

Maaaagen



Så här har jag sett ut sen förlossningen ungefär (taget efter 1 mån, avslappnade muskler + nedrullade bralls). Ja funka.

Jag har en väldigt sympatisk livmoder. En sån som ungefär 10 minuter efter att jag fött barn säger "tack, då har jag gjort mitt" och drar direkt ihop sig från badboll till sin ursprungliga clementinstorlek. Viktigare saker kan man bry sig om efter förlossningen, absolut (och det betyder ändå inte att några vanliga kläder passar direkt) men i alla fall - är lite tacksam ändå för att min mage plattar till sig snabbt. Stoppar jag in den innanför byxlinningen eller i ett par shapiga trosor är det putfritt. Kvarstår gör extrahullet (påverkbart) och den lösa huden (mindre påverkbart - men drar ihop sig med tiden).

Det ska bli intressant att se i vilken utsträckning den återvänder till sitt gamla jag, både prestationsmässigt (kunna planka i flera minuter och göra toes to bar) och utseendemässigt (har iofs aldrig haft rutor men iaf lite sköna linjer). Turning 35 y'know i år. Men tror jag fixar det.

Då kanske det vore en bra idé att köra Mammamageappen, typ nu. Så seg bara. Zzzzz...

Två från idag

1. Grönt te. Står en kanna i kylen numera. Nu när jag inte längre är gravid och behöver halsa juice en gång i timmen.




2. Gamla kompisarna. Tänk, nu får jag användning för den fina rosa (8kg) igen ;-) Upp ur soffan nu Elbe och träna. Upp!

App, app, app...

Men HUR svårt kan det vara att göra övningarna i appen Mammamage det tar ju bara fem minuter. Ändå - många dagar sen nu. Skärpning!

tisdag 13 maj 2014

Så himla gott

De typer av måltider jag gillar bäst är

1. Plock. Bitar och röror, hackat och malet, högt och lågt, ju mer och fler desto bättre. Kan vara salladstallrik, kan vara meze, kan vara tacos!

2. Mackor. Väldigt lösa kriterier men det ska vara a) något mackliknande med b) något påläggsliknande ovanpå. Idag till lunch supergoda tonfiskröran (kvarg, tonfisk, majo, mangochutney, curry, äpple om du har) på knäcke. Plus selleri. Till mackmåltiderna dricker jag gärna te. Detta en vana från tiden jag bodde i Schweiz där lokalborna jag bodde hos åt någon slags underbar kombo av plock/mackmiddag (korvar, ostar, bröd) varje kväll (!) och alltid drack te till.

Graviditeten, kroppen och träningen: nu och då

"Att komma i form efter graviditeten", det var väl därför jag startade den här bloggen, va? Fast då gällde det en annan graviditet :) Nu är vi där igen. Fast ändå är allting annorlunda.

Förra graviditeten...
  • Var jag sämre tränad som utgångspunkt
  • Höll jag igång hela tiden och rörde på mig men på en låg nivå, mest simning och konditionsträning
  • Var jag smal - men svag
  • Satte jag igång direkt med löpning och pilates efteråt - vilket gjorde att det kändes som livmodern skulle ramla ut typ, inte bra
  • Hade jag dålig kunskap om vad som var bra för mig

Denna graviditet...
  • Var jag vältränad innan
  • Körde jag på regelbundet med träning på en högre nivå de första månaderna (mycket styrketräning) men blev sedan sjukskriven och i princip sängliggande de sista två månaderna
  • Vägde jag tio kilo mer än vid förra utgångspunkten - men hade rejält mer med muskler
  • Har jag bara promenerat de första veckorna samt jobbat med bäckenbotten och att aktivera magen, kommer mycket långsamt introducera träning
  • Vet jag så otroligt mycket mer om vad min kropp behöver
 Fokus nu blir inte alltså att ta mig från sängliggande med pensionärskondis till fitnesstävlande utan snarare blir första delmålet att komma tillbaka till grundformen. Och sedan fundera vart jag vill. Jag tänkte lägga tre månader på att hitta tillbaka till det normala, som för mig är:

  • att få rutin på träningen
  • att ha en kondition som håller mig från att bli anfådd i trappor och låter mig springa till bussen
  • att känna mig vardagsstark, orka bära barn och inte ha ont i ryggen
  • att kunna ha mina vanliga kläder
  • att hitta tillbaka till "som jag brukar äta" dvs en blandning av nyttigt och treats, som jag trivs med
  • att känna mig 'frisk' från graviditeten, dvs känna att bäckenbotten och magmuskler funkar som de ska

Sen, efter det - ja då kan jag sikta mot stjärnorna. Om jag vill. Men först, trädtopparna. Eller vad det nu är dom säger.

måndag 12 maj 2014

Sköldis... igen

Då jag inte var gravid åt jag 50 mg Levaxin (pga kronisk inflammation i sköldkörteln). Då jag var gravid jobbade jag mig upp till 125 mg (doshöjning är vanligt). Sen ringde jag vårdcentralen efter förlossningen och frågade; "ska jag sänka dosen nu igen eller...? Och till vad?" De kunde inte svara på det utan bokade en tid. 6 veckor bort. Okej sa jag.

Men sen ba, "hmm... ska jag fortsätta äta 125mg i 6 veckor då eller? Det är ju en skithög dos! Jag lär ju inte behöva det längre" Så jag åt det i några dagar. Sen blev jag nojig och så slutade jag. Sen tog jag en då och då för att liksom hålla igång någon slags produktion. Inte så bra, jag vet. Men vad gör man?

Sen när jag gick till farbror doktorn då de där 6 veckorna hade gått, fick jag förklara hur jag velat och han sa att vi fick ta ett prov fast det skulle ju egentligen inte säga något om hur jag låg till. Men som ett utgångsvärde. Sen skulle han ringa. Det var en vecka sen. Och NU (kan vara inbillning...) börjar jag känna av. Någon slags brist. Inte bra.

Kan du ta den här, tack?

Och apropå barn och SATS, kilade förbi barnpassningen också för att se hur där ser ut. För inlämning kan ju ske först vid 3 månaders ålder - trodde jag. Nä, de har sänkt till 6 veckor, sa tjejen i disken. Det är allt väldans små bebbar det, tänkte jag.

Å andra sidan läste jag i en bok om anknytning nyligen att; det brukar funka bra att ha 'barnvakt' då barnen är så här väldigt små - de har inte lärt sig ännu att göra någon skillnad på folk just. Även om anknytningen till föräldrarna förstås är i full konstruktion men den byggs ju dygnets alla andra timmar. Lämnar ni in barnen på gymmets barnpassning?

Dagen idag


Ännu en måndag och sådana är rätt trevliga som mammaledig. Lugnt och skönt i kontrast till helgen som kan vara... inte så helgig ibland, med barn. Ni vet.

Är på lite smålågt humör och hoppas mest på att Kvisten ska ta sovmarathon nu så jag kan parkera mig i soffan med iPaden. Men vi har i alla fall varit duktiga idag: premiär för SATS Strong mama-klass. En av oss sov nästan hela passet och den andra önskar att hon fick göra det... ouff. Tufft! Man är aldrig så svag som när någon annan bestämmer hur tungt, hur snabbt och hur länge!

På tallriken imorse: Mosad avo med limejuice och skalade hampafrön på knäcke, smoothie på mandelmjölk, blåbär, banan och proteinpulver (Hollistics). Kaffe.

söndag 11 maj 2014

Tacketack

Tack för alla kommentarer, ska försöka svara på dem, hade glömt att det finns sånt att göra också (om än en nöjsam syssla!)

High five på den.



Åh vad trevligt att återvända till omklädningsrummets schampodoftande och hårtorkssurrande trängsel och till gymmets breddande speglar och fördelaktigt skuggkastande lysrör med killarna som tävlar i Årets minsta linne.

Jag har bara barnvagnspromenerat och kört appen Mammamage samt två lätta pass hemmastyrka, så det var en svag tjej på besök idag som mest kände igenom kroppen. 5-kiloshantlarna, ni har min respekt.