tisdag 25 november 2014

Skapa energi

Ibland när jag var yngre (typ 25) brukade jag titta tillbaka på tonåren och tänka på hur mycket mer jag visste som tio år äldre och hur mycket jag önskat att jag hade vetat som 15-åring. Och sen brukade jag ofta avsluta tankegången med att förundrat fundera över hur det skulle fortsätta, jag kunde för mitt liv inte föreställa mig hur jag skulle kunna veta saker (om hur livet ska levas) vid 35 som jag inte redan visste då.

Hej 25-åriga jag; här är en av de sakerna. Jag har äntligen lärt mig vad som ger mig energi, och inte. Väldigt simpelt kan tyckas, och låter kanske som en väldigt liten del av livet. Men det är ju, när man tänker efter, ALLT. Vilka vänner man väljer, vilka aktiviteter man engagerar sig i, hur man är i sin relation, hur man är på jobbet...

En av de saker som ger mig allra mest energi är att ta itu med saker, särskilt surdegar. Det är något helt otroligt vilken dagsvändare det kan vara hörni. Det är förstås svårt, det är inte för inte de kallas surdegar, men när jag är av med dem så är snöbollen igång och jag bränner lätt av två, tre på raken. Så himla bra.

Sånt behöver jag verkligen nu då livet levererat ännu en vecka av icke-önskvärd kvalitet. Jag blev magsjuk, Kvisten blev magsjuk, Kotten fick bara väldigt ont i magen och Mr klarade sig. Men vi fick inte skratta klart åt den lindriga drabbningen innan det var dags att åka in till akuten med Kvisten för öroninflammation nummer 2 på fem veckor. Stackars unge, sprucken trumhinna igen.

Så idag har jag gjort tre jobbiga saker och sen gått ut och handlat med pinblåsten i ansiktet. Rena mirakelkuren för själen. Imorrn kanske jag till och med orkar/hinner/får träna.

Nu orkar mina iPhone-tummar inte mer (ja, jag skriver 80% av mina blogginlägg från mobilen.) Klart slut.

tisdag 18 november 2014

Strong curves v 9-10 och lite matsnack

Så här då året går mot sitt slut vet jag att det brukar funka sådär med hälsoprojekt. Man får liksom pausa lite och låta livet leva en.

Med kosten till exempel, blir galen på mig själv tidvis för att den blir så skruttig. Och då menar jag inte att jag äter för mycket choklad - choklad är ju härligt - utan snarare att jag äter saker som jag VET jag kommer må dåligt av senare. I magen, energimässigt, sånt. Frukosten är bra, lunchen ofta bra men sen så blir det stressigt och struligt framåt eftermiddagen då det är dags för ärenden och förishämtning. Kanske glömmer jag att äta eller sitter och jobbar då de andra äter middag (är mitt uppe i ett stort frilansjobb just nu). Och så åker blodsockret bergochdalbana, det blir näve efter näve i vår mandelburk sen kanske någon macka framför datorn och sen oj, middag var det ja. Och så lite godis här och där som höjer mitt sug efter: mer godis. Och igår drack jag: Kaffe. Kaffe igen. Celcius. Cola light. En till kaffe. Hade sedan ganska mycket huvudvärk resten av dagen. Fy på mig. Den här tiden på året svämmar också kalendern över med adventsmys, fika, middagar... och jag vill ju baka med barnen, de där allra gottigaste julgrejerna, som man sen äter lite för mycket av. Ibland.

Det bästa man kan göra av situationen är väl att äta mycket mat men bra mat och träna ordentligt, så stoppas ett eventuellt överflöd in in ny, fin muskelmassa. Att deffa ned sig den här tiden på året är väl mest att glömma. Ur ett fåfängt perspektiv skulle jag fortfarande skala av ett lager eller två (så att de där favoritkläderna går på utan stånk och stön) men för att göra det måste jag ligga på ett kaloriunderskott och det händer bara inte just nu, punkt slut. Livskvalitet, ni vet. Äta ordentligt, träna ordentligt, repeat.

Ja nu har jag i alla fall kommit in en bit på den sista delen av SC-programmet och det är så himla kul alltså. Just blandningen av tyngre övningar (marklyft, knäböj, höftlyft) med kroppsviktsövningar (chins, armhävningar) och så lite svettiga grejer (typ bulgariska utfall, på ett ben ned från en bänk).

Saker man upptäcker i chock: jag kan göra armhävningar på tårna igen. Alltså, typ tre. Och inte heeela vägen ner i golvet. Borde jag göra dem mot typ en stepup-bräda hela vägen ner istället först kanske...? Men ändå. Heja kroppen. Stark, stark, stark.

Det plågar mig fortfarande tidvis att jag nästan alla gånger tränar bara 75% av passet (av olika anledningar, för att jag ska hämta på föris, för att jag har ett ärende, för att Kvisten ska sova, för att jag inte vill att Kvisten ska vara för länge miniSATS osv). Visst, jag kan träna på helgen och kvällen då Mr tar barnen men just nu har livet inte lämnat plats för det. De timmarna lånar jag hellre till frilansjobb och vi behöver dessutom vila extra mycket båda två av många anledningar.

Men tur att livet är så långt, som jag brukar tänka. Uträtta underverk kan jag göra när barnen är stora, stänger in sig på rummet och måste väckas 13 på helgerna.

Vi får se vad våren har att erbjuda också, då jag börjar jobba (om jag får ett jobb - söker just nu - har haft flera vikariat tidigare nämligen). Då kan jag säkert träna t.ex. innan jobbet eller på lunchen. Och då blir det ju det avancerade Strong Cuves-programmet, spännande!


Axlarna börjar titta fram :-)

måndag 10 november 2014

Framsteg

Börjar känna igen både min spegelbild och antalet viktskivor på stången igen. Pigg och stabil i kroppen, gillar att ha stuns i steget igen då jag går, vet ni vilken känsla jag menar? Tiden går fort. Snart är jag kanske lika stark som jag varit. Eller starkare? Gjorde chins igår för första gången, det var lite svårare däremot. Orkade tre - med det gröna (tjocka) bandet till hjälp. Heh. Men det beror på på att jag väger mer än vanligt, styrkan finns där.

Ibland är jag missnöjd och frustrerad. Tänker att jag borde hinna mer än de 3x20-40 minuter i veckan jag gör. Men om man vänder på det: se vad jag ändå lyckats uträtta. Lunchade idag med en gammal kollega, senast vi såg var för ett halvår sen och då frågade jag: vill du börja styrketräna med mig? Hon kom aldrig igång och på lunchen "åh, vilka framsteg du gjort, jag måste börja träna snart". Tänkte på den där bilden man sett cirkulera i olika former "If you had started a year from now, where would you be today?" Tusan vad glad jag är att jag kom igång. Och höll i.

måndag 3 november 2014

Novemdär







Aldrig har väl tiden gått så fort som den här hösten. Nyss var vi i solen på semestern, nu är det snart jul. Eftersom vi mest fokuserat på att överleva med sjukor, sömnbrist och annat som hör livet till då man har små barn har vi inte märkt hur tiden gått. Plötsligt är min minsting stor och kan stå upp, vinka, pussas och jollrar något som låter nästan som pappa. Vem är du älskade vän? Jag börjar förstå att det är dags att ta vara på de här dagarna vi har, för vardagen är ändå ganska vacker. Att leva i nuet; promenaderna i regnet till affären, diskplock och lek i köket om mornarna. Men än är det länge till förskolestart förstås. Efter nyår så kommer Mr vara föräldraledig lika länge som jag varit.


Idag påbörjade jag det tredje och sista upplägget av Strong Curves (nybörjarprogrammet). Dags att börja med viktade höftlyft och jag kör med dubbel tröja om höfterna som vaddering (det räcker så här i början då stången är lätt). Sen har jag börjat med viktade knäböj igen också. Det ni - sex månader har jag tränat och först NU är det dags för knäböj med stång och belastning. Skynda långsamt. 10 blygsamma kilo på axlarna idag - formen måste vara perfekt innan jag lassar på mer.

fredag 31 oktober 2014

Strong Curves v 7-8

Eftersom jag varit sjuk och Kvisten varit sjuk och livet liksom rusat förbi oss så blev det ett uppehåll på 2,5 veckor med träningen. Därför bestämde jag mig för att gå ett steg bakåt i veckoplaneringen, egentligen skulle jag gjort vecka 8 men jag började på 7 igen (vecka 5-8 är samma upplägg men jag tänker på hur många gånger jag utför passen).

Sedan dess har jag hållit igång och nu har jag bara ett pass kvar på detta upplägg, sen hoppar jag på upplägget för vecka 9-12. Spännande!

Jag tappade lite styrka tycker jag på att vara frånvarande, men inte så farligt.

En liten notis; jag har jobbat hårt på rörligheten i mina ben, eftersom jag haft svårt att utföra knäböj ordentligt. Jag insåg att det främst berodde på stelhet på framsidan av benen nedtill, det vill säga den vinkel jag skapar mellan fot och smalben var för stor. Har man det problemet ramlar man lätt bakåt då man knäböjer. Nu har jag tränat bort det, främst genom att stå någon decimeter från en vägg med ena foten, andra benet utsträckt bakom mig som om jag skulle stretcha vaden men istället pressa knäet på det främre benet mot väggen. Och sen successivt flytta foten utåt allt eftersom rörligheten ökar. Rekommenderar verkligen detta till de av er som känner att ni ska ramla bakåt då ni knäböjer. En annan viktig grej som jag nämnt tidigare också är att knäböja "mellan" sina knän, tänk på bäckenet som en hink som ska sänkas ned. Dvs du ska inte fällas ihop ovanpå dina ben, du ska ned emellan. Sära på knäna utan att flytta fötterna. Over and out!

fredag 24 oktober 2014

Tankar, tips och allmänt dravel om att komma i form efter graviditet

Jag får en hel del frågor om hur jag kommit i form efter graviditeten. Så vi tar ett snack tycker jag :)

En vanlig fråga är; "är det svårare med andra barnet?". Nej. Och ja. Nej för att det är istället lättare då jag har gjort det förut. Men också för mig: ja, dels för att hälsoproblem satt mig i en sämre ursprungsposition men också - väldigt viktigt - vad som är "i form" för mig nu är något heeelt annat än för 4-5 år sen. Och därmed är det längre att nå dit.

Till er som kämpar med att "komma i form" - oavsett vad för mål ni har - tänk på att det inte är en linjär process. Med det menar jag alltså, framgångarna kommer aldrig avlösa varandra utan avbrott, det är ett steg framåt, ett - eller ibland två - tillbaka. Men i slutänden så kommer du ligga på plus, våga lita på det.

På bloggar är ytan polerad så jag vill verkligen understryka för er att det inte varit så lätt för mig och jag tycker att jag ändå har rätt långt kvar tills jag är där jag vill vara - det vill säga lika stark och frisk som jag var innan graviditeten. Men jag har kommit himla långt också, ifrån den där tunga, trötta, stela, smärtpåverkade kroppen som jag släpade runt på i början av året. Yey me ;-)

För mig har det sett ut ungefär så här: Mars, april: Promenader, Appen MammaMage, 1-2ggr/veckan lätt hemmaträning, försiktigt framåt. Maj-juni: Styrketräning på gym, tar tag i kosten, framåt. Juli: knappt ingen träning, större mängder semestermat och alkohol, bakåt. Augusti, september: Strong Curves, bra kost, kontinuitet, framåt. Oktober: Sjukdom, sjuka barn, ingen träning, usel kost, bakåt.

Sen säger jag inte att det inte finns plats i livet för perioder då allt inte är perfekt, men det är då det viktigt att se hela bilden. Att just den här veckan är en del av en månad, som är en del av ett helt år. Dra på stort, gör upp planer, se framåt. Och respektera processen som pågår.

Mina bästa mentala tips:

  • Tänk mer på träningen än på kosten. För oavsett hur du äter så gör träningen nytta. Det blir lätt sisådär med maten under året efter en graviditet. Du kanske ammar, är uppe sent om nätterna eller behöver äta vid diskbänken. Du har inte hunnit handla och dessutom är du värd lite choklad idag. Det får vara så nu. Straffa dig inte för det utan fyll istället på med träningspass - de räknas alltid och kan inte göras ogjorda. Istället för att fastna i "nu åt jag bra förra veckan men en massa onyttigt i helgen och då har jag sabbat allt"-tänket. Det är lätt att tänka att man halkar tillbaka på noll då. Fokusera på träningen istället, varje pass är ett steg framåt.
  • Ge dig själv rätt verktyg att mäta din framgång med. Vågen är en klassiker men har du inte kommit längre än så? Den ger oftast mer sorg än glädje. Måttband fine, hur kläderna sitter också men våga släppa det utseendebundna. Minuter promenerade, kilon på stången, antal repetitioner. Har du kommit riktigt långt mentalt kanske du vågar mäta din framgång i - hör och häpna - hur du mår.
  • Nöt på! Låt tiden ticka och gör det du kan. Beta av träningspassen, ett efter ett, lägg dem på hög. Gör samma sak med bra måltider. Då det är dags, lev i nuet; okej - vad kan jag hitta i kylen som är bra näring för min kropp just i detta ögonblick. Nu när jag står här på gymmet och har 20 minuter på mig: vad kan jag göra?
  • Sluta utvärdera i parti och minut. Om man är en duktig flicka som vuxit upp med höga prestationskrav (från andra och sig själv) är det lätt att man känner sig tvingad att alldeles för ofta göra en bedömning av sin framgång. Att i varje stund, flera gånger om dagen, avgöra: gör jag tillräckligt? Är jag duktig? Har jag blivit smalare? Sluta med det.
Och några mer konkreta tips:

Svårt att få till kosten? Hitta en metod som funkar för dig. Matschema för hela familjen? Räkna kalorier och makronutrienter? Tallriksmodellen? Utmaning tillsammans med kollega eller sambon? Håll dig till den. Dålig fantasi? Kolla mina matbilder här och på instagram för tips på hur man kan fylla tallriken. Och först av allt, egentligen, fråga dig själv: Äter jag på ett sätt som jag trivs med? Om svaret är ja - du behöver faktiskt inte alltid ändra något.

Träningen: Jag håller med om det vanliga tipset "gör något du gillar så blir det av" men jag vill ändå pusha extra mycket för styrketräning. Det är så bra, på så många sätt, och gör en sån stor skillnad, på så många sätt <3 Och som jag sagt tidigare: välj gärna ett program så du har en no brainer att gå efter. Kör appen MammaMage förstås. Önska dig några PT-timmar i fölsepresent/julklapp. När annars än nu, liksom?

Några frågor?








torsdag 23 oktober 2014

Snabbmatstips

De här är jättegoda med bra innehåll. Alexander Nilssons köttbullar, köpte dem på ICA Maxi. Gillas av storaåringen också.


fredag 17 oktober 2014

Fit feminist?

Utanför den här bloggens ganska snäva ramar finns det ju en himla massa Elbe (eller snarare den där tjejen som inte riktigt är Elbe) som ni aldrig eller sällan får se. Ibland ger inläggen sken av att det här kanske delvis är en livsstilsblogg men det kunde inte vara mer fel - många av de viktigaste ämnena i mitt liv är helt utelämnade. Dels allt som har med mitt yrke att göra. En gång endast en hobby, numera det jag jobbar med, men ständigt ett stort och närvarande intresse och en passion som genomsyrar det mesta jag gör. Något annat som intresserar mig allt mer - och förstår i extra stor utsträckning nu i samband med valet - är samhälle och politik, ideologier i allmänhet och feminism i synnerhet. För en brinnande feminist, det är jag.

Va? Hur går det att vara feminist och gnälla om kroppsfett, älta utseendeideal och lägga ut bilder på sin rumpa? Jamen det går så jädra bra!

Asså, nej.

Det går inte alltid så bra. Jag är ju part of the problem, så att säga. Bidrar till de skeva ideal som uppehålls av just de strukturer i samhället som jag motsätter mig.

Jag har funderat mycket på det här på senaste. Eftersom jag ser bloggen och Elbe som något som ligger så pass mycket utanför den jag är i helhet, så utlyser jag kanske undantagstillstånd här och bedömer inte mig själv lika kritiskt som jag annars gör då genusglasögonen är på? Vilket de i princip alltid är.

Träning och syftet med den är ju, för väldigt många, att förändra sitt utseende på något sätt. Tyvärr får man väl säga. Men de senaste åren har jag provat nya vägar som fått mig att uppskatta träningen i sig, istället för resultaten av den. När jag kört en hård CrossFit-wod, när jag klängde på hinderbanan, går in i mig själv under ett långt pass Bikramyoga eller när jag nördar in mig på det perfekta marklyftet så blir plötsligt medlen målet. Jag är inte alltid på den platsen i tanken. Men oftare. Tidigare: aldrig. Tänkte "om jag skulle kunna få en perfekt kropp utan att träna, skulle jag aldrig lämna soffan". Någon som känner igen sig...?

Att sluta träna för att bli snygg känns ju som grundbulten i en feministisk approach till träningen. Sen förstås - när man slappnar av och fokuserar på att prestera istället - så sker ofta stora förändringar som man tidigare kämpat för att nå. Sett det så många gånger. Att sluta sprida utseendefixering och bilder som gör att andra mår dåligt är också något jag försöker tänka på. Jag har tagit bort all fitspo på bloggen, sen finns det ju många bilder på mig själv som verkligen inte skulle tålas granskning under lupp, I know. Men bloggen är också någon slags ventileringshål för mig där jag får släppa ut tankar och ångest kring mitt eget utseende som jag kanske inte vill fylla vardagen och mitt "riktiga" liv med. De tankarna som jag också vill bli av med, om jag nu någonsin kommer det.

Att skriva och läsa om träning och att träna i sig är för mig också väldigt feministiskt peppande. Att träna är en egoistisk aktivitet, man gör något (förhoppningsvis) för sin egen skull, och lägger tid (kanske ganska mycket tid) på att prioritera sig själv och något man tycker är roligt. En annan intressant approach är att om man inte helt släppt viljan att förändra sitt utseende med träning, så kanske man ändå förändrar sina ideal. Pratade igår med en vän som tävlar i kroppsbyggande. Man kan ju tycka vid en första anblick att de där tävlingarna bara är en uppdaterad variant av Fröken Sverige. Men att, som kvinna, bygga en kropp full av muskler, är inte helt oproblematiskt. Det går emot rådande samhällsideal och sällan reagerar väl människor så starkt  som när en kvinna väljer att gå emot dem. Går sin egen väg. Sen är det klart att det ändå handlar om utseende men jag föredrar rakheten i att diskutera muskelseparationer framför tomt leende kandidater som talar om världsfred men ändå måste visa sig i baddräkt.

Sen finns ju något väldigt kraftgivande i att lyfta tunga saker för egen maskin. Det krävs ju muskler för att krossa patriarkatet, eller hur? ;-)




Vill skriva mer om det här. Gör en egen kategori. Vad tycker ni?

torsdag 16 oktober 2014

Äta rent

Ett rengöringstips till er andra föräldrar. Äger ni också en sån här Antilop-stol? Som oftast inte alls är vit utan snarare rödbrun och repig och gud vet vilka bakterier som gömmer sig däri. Jag får alltid ångest då jag ska rengöra den. Vatten och trasa känns inte som om det går på djupet. Starka medel känns inte heller fräscht. Bebis sitter ju halva tiden och suger på brickan - är bakterier eller kemikalier värst att få i sig...? Om det är riktigt illa ställer vi den i duschen men häromdagen kom jag på en smart grej: kokosolja! Fett löser fett, det är ätbart och dessutom antibakteriellt. Det fyller också ut de där bakteriesamlande springorna lite och bildar en skyddande hinna tills nästa drabbning.

måndag 13 oktober 2014

Survival mode

Ibland kan man som föräldraledig lyckas hinna med en hel veckas aktiviteter på en enda dag, om planeringen är bra. Det är storkok och hemmafix, kompislunch och träningspass. Vilket är jättebra eftersom man kanske, de där andra sex dagarna den veckan, hinner absolut ingenting. Idag har lilla Kvistelurum magknip tror jag (eller har hen - ständiga tvångstanke - svalt typ ett batteri?!). Det är skrik i panik och sover helst på mig, en kvart i stöten. Det är iofs alltid något med den här bebisen och inte sovs det om kvällarna ännu heller. Pigg, envis och med stark karaktär. Så söt så att folk hänförda stannar oss på gatan men sur som en citron då ingen ser ;-)

Så jag stjäl mig några minuter här och där mellan heaten, i soffan framför iPaden. Tjocksockor och mössa på - har nämligen helt tappat kroppstemperaturen, något jag gissar kommer rätta till sig efter några veckor då min nya dos Levaxin för sköldkörteln kickar in (de bokade in mig på akuttid och dubblade dosen. Tänk att det ändå skulle ta ett rutintest för mig att fatta att den var kajko igen, när kommer jag lära mig? Hade ju gått runt i ett par veckor innan och sagt till Mr "Näe, jag måste ha influensa eller något, känner mig så himla trött i kroppen...").

Tänkte idag skulle bli mitt första gymbesök på längre men är för bebisbelamrad. Och trött... kettlebellsen stirrar på mig från hörnet "vi tar bara några minuter!" Men nej. Ägnar mig åt matporr istället. Min nya devis är att "ju hårdare liv, desto godare mat". Även om den måste intas på stående fot och i skift. Idag är jag sugen på någon slags mezeplock.

söndag 12 oktober 2014

Mina 30 bästa

Träningstightsen bollade över denna. Better get started.

Löparsko: Saucony & Nike. Fast har inte börjat springa igen än.
Macka: Älskar mackor. En hederlig club sandwich kanske? Fast inget har jag nog ätit mer av i mitt liv än ägg och kaviarmackor.
Sportbh: Om jag bara ska gymma så säger jag den här (nej jag har inte opat brösten, gillar bara att bli mjukt omhållen ;)
Resa: Drömmer om nästa barnfria med Mr. En weekend i Paris hoppas jag det blir, kanske om något år eller så. 
Champagne: Kall, torr och gratis?
Shapetights: Det var mig en smal listkategori... Äger inga men några med en låg söm över rumpan är alltid smickrande.
Juice: Naked juice bars Body Fuel Detox som jag brukar göra en ripoff på hemma (äpple, morot, rödbeta, citron, ingefära, is)
Podcast: Håller på att ta igen alla gamla avsnitt av Sommar, gillar att störa mig på Filip & Fredriks nya på engelska också.
Skida: Hyrskidor av okänt märke. Är gammal snowboardtjej turned skidåkare igen för några år sen, men trots många visiter i Åre var jag alltid bättre på att hoppa kön på Bygget än att carva snyggt i backen... men det var längesen jag fick chans att bättra på kunskaperna.
Hösttights: Vad som helst sömlöst.
Tesort: Köper lustfyllt på mig diverse gröna, ekologiska varianter men återvänder alltid till Earl Gray.
Vatten: Sodastreamat.
Bil: Önskar vi hade en. Har körkort i alla fall - en bragd i Stockholm.
Guilty pleasure: Alla galna amerikanska fatfreesugarfreecalorifree kemikaliestinna låtsasprodukter. 
Skidsockor: Min killes som jag kallar "lumparsockorna", gröna och tjocka.
Efterrätt: En välgjord tiramisu eller ett berg av marängsuisse (barnvarianten med bananer).
Väst: Har en vit DKNY från NK Kids som hängt med i alla år och både passar till löpturen och i lekparken. 
Myströja: Alltså älskar den här men hittar den inte :_( 
Pasta: Den här!
Träningslinne: Bomullslinnen från klädkedjorna. Snyggare så och jag behöver inte funktionstyg så länge de är luftiga kring armhålorna ;-)
Värmeplagg: Min jättestora, jättefina brandgula Peak-jacka <3
Frukost: Äggröra på hårt bröd med tomater, koriander och tabasco. KAFFE. Då jag jobbar: ingen. :)
Hörlurar: Vi har säkert 10 stycken fancy hemma men ändå blir det bara iPhone-snäckorna.
Gymskor: Älskar att gymma i flipflops ehum. Men har önskat mig ett par lyftarskor till jul. 
Reflexväst: Borde väl skaffa... Klickar fast ett sånt dära band runt armen bara. 
Jeans: Äger dem i alla former och storlekar men hittar aldrig den stora kärleken... min kropp klär bäst i annat.
Pannband: Jag tar hårband istället. Finast är de riktigt smala.

Lax: Har aldrig lärt mig älska lax. Men kall och rå på varmt sushiris kan vara fint.
Träningsapp: MammaMage och Strong.

Skickar vidare till blott en: Snabbare Starkare Snyggare :-)

Ungefär då...

..jag äter köttbullar och makaroner med Kotten, och hen lyckligt säger "mamma äter med mig! Och mamma äter samma som mig! Det var jättejättelängesen eller hur mamma? Det har kanske aldrig hänt eller hur mamma?" ...bestämmer jag mig för att jag oftare ska börja äta samma sak, samtidigt, som min familj.

torsdag 9 oktober 2014

Höstvardag: Clarisonic, proteinglass och tortas

Ingen träning på 2,5 veckor nu då jag varje morgon och kväll hostar som en kolgruvearbetare. Förskolesmittorna avlöser varann, men nog om det då den här bloggen genom åren handlat allt för mycket om att jag är sjuk - suck! Det finns fördelar också med att inte fylla dagarna med planering kring träningen.


 Jag och Kvisten såsar runt hemma, jag handlar till nya spännande maträtter, städar och gör om inredningen, får tid att fundera på framtiden. Vi promenerar till centrum och njuter av höstfärgerna. Jag är ju född på hösten så det kanske är därför jag trivs så bra just nu.


 Jag fyllde år förra helgen, 35! Tiden går. Men jag känner mig både lycklig, smart, snygg och rik hehe (tja... själsligt rik iaf?) så jag trivs i min ålder. Förutom barnteckningar, blommor, choklad, en kudde, glas och en mössa från &Other Stories fick jag fick en Clarisonic-borste i present som genast fick mig i spinn (den där besattheten av porer, you know), återkommer med testresultat.



Igår köpte jag proteinglass på ICA förresten, märket heter Lohilo (jag vill bara säga Yohio?). Den finns i flera smaker, jag köpte belgisk choklad (för... chokladig) och kaffe (helt klart godkänd). Det är klart att man, när man köper sånt här, alltid har den där kliande tanken i bakhuvudet om att det går att göra jättegod proteinrik glass hemma själv till en bråkdel av prisen men, va fjäsen. 21g är inte fy skam och godare än en tonfiskburk (dock oklart hur det är med upptaget...)



Snart ska jag skruva ihop ett IKEA-bord men först ska jag skrapa ihop till en restlunch. Ser lovande ut i kylen. Igår åt vi en väldigt dekadent rätt; mexikanska smörgåsar som kallas Tortas. Det är urgröpt baguette med chipotlemajo, lök, avokado, lime och dubbelpanerad friterad kyckling. Eller, dubbelfriterad blev min eftersom det var rå i mitten efter första omgången... Kotten hade sin bästis på besök och barnen gillade också maten. Jag och Mr gillar plockmat generellt och det är ju himla smidigt då man har kids "jag älskar inte avokado mamma".




söndag 5 oktober 2014

En dag i bilder

Inne på vecka två utan träning på grund av förkylning så inga tjusiga gymfoton :/ Men det visuella är ju alltid roligt så varsågod:

Frukost: ser nästan alltid ut så här. Så länge jag är föräldraledig kommer jag förmodligen att äta frukost av ungefär samma anledning som jag INTE gjort det tidigare (periodisk fasta): det passar min livsstil just nu. Det är helt enkelt ganska härligt att få en mysig stund då mini har somnat på förmiddagen. Äter i princip alltid någon form av ägg på någon form av bröd. Och kaffe. Kaffe!

 Normalt avslutar jag frukosten med att packa väskan så att vi kan dra till gymmet precis då Kvisten vaknar. Men den här dagen tog vi det lugnt = lekam städa, laga mat. Jag kokade broccoli i grädde, perfekt för små bebbehänder att hålla i. Vi kör inte med några puréer alls (och inte gröt eller välling heller för den delen) och matar aldrig utan lillkorven äter exakt samma mat som oss - själv. Eller snarare, tränar på att äta ;-) För er som blir nyfikna;den här metoden kallas BLW, googla loss.


Mamma måste få lunch också så klart. Rester och ihopplock från kylen som så ofta, får precis plats emellan alla pärlplattor ;-) 

Sen dags för fix. Namngivningsmingel på kvällen så dags att hoppa ur mjukisbrallorna. Tvättar håret och slänger upp det i förstadiet till mina älskade headband curls - perfekt frippa på kvällen och sen släpper jag ut dem nästa dag då jag skulle springa på event.

Självklart ska hela familjen va fina ;-)
Såg ni de här skönheterna på min insta (@elbejb)? Nej tyvärr var det inte Kvistens utan en present till lilla I.

Det finns marsipantårtor och så finns det marsipantårtor. Den här arkiverades definitivt under "fika värt att äta" (upp till kamp mot alla torra 7-elevenbullar!) 
Zzzz. Hem i stockholmskvällen. Så skönt att promenera i den här lagom svala nyhöstluften.
...men sova, det tycker Kvisten inte är något man gör vidare länge. I allafall inte kvällstid. Föräldrarna stärker sig då med favoritbudgetglasaen från Lidl. 

fredag 3 oktober 2014

Random beauty blah

Jädrar vad snyggt det är med lite tjocklek på brynen, om man nu får till det. Är newbie. Osäker på hur pass jag kommer undan med att c:a 60% är ditritat...

Läppstiftet är MNY för ni brukar alltid fråga, tokbilligt och som smör på läpparna.

Rogue: en halvflaska Chapel Hill : D